The ”Milk of Dreams” heter Venedig biennalens huvudutställning i år. Här är några bilder av de verk som inte vill släppa taget. 💭
Första och andra bilden är några foton av det märkliga verket ”The Theatre of Apparitions” i den Sydafrikanska paviljongen, av konstnären Roger Ballen.
Tredje bilden (vilken jag lånade från hemsidan) föreställer en installation från årets Malta-paviljong.
När jag hör att installationen har referens till ett av Caravaggios mästerverk, får jag gåshud. Konstverket är mycket vackert, komplext i både innehåll och i sin tekniska lösning. Här nuddar jag bara vid dess betydelse.
I verkligheten är rummet mycket mörkare än på bild, nästan svart, som Caravaggios målningar, och man ser elddroppar av smält stål falla som kometer och slockna i vattenbehållare, vackra med sina svarta spegelblanka ytor och på så sätt i mina ögon förkroppsligar självaste ljuset från Caravaggios målningar.
Jag ser en stark bekräftelse på sambandssökande mellan det dåtida och nutida inom konst i denna metafor. Konst som ett flöde av naturkraft där sanna konstnärer hämtar sin glöd hos sina föregångare, blir besatta av idéer, genomför dom och inspirerar kommande generationer av sanna konstnärer.
Och ett liten broderi som ger mig känsla av oändligt vinterlandskap.
