Hej, vad underbart att få följa med i ditt skapande. Jag inspireras alltid av ditt sätt att porträttera och avbilda världen – lite vackrare, skarpare, fulare, stilfullare och obegripligare. Nyanser ser ut som att det alltid varit så, penseldrag berättar en historia. Blodet, svetten och tårarna göms bildskönt i ramen. Du utmanar min hjärna och tanke och trots att jag inte målar så känner jag mig som en konstnär när jag ser dina verk. Kram Monica
Tack Monica!
Jag blev så berörd av dina ord,
du fick mig gråta (ännu mera tårar och svett…)
Främst är jag tacksam för att du fick mig tänka om när du var hemma hos oss
i somras och sa ”det är synd att det inte är så många som får se det”…
Du är en sann vän och underbar person som jag ser upp till och inspireras av.
Ksenia,
Att se dina verk är att få upptäcka delar av dig som jag inte tidigare kände till! Jag blir så berörd och enormt nyfiken att se mer.
Tack,
Therese
Kära Therese, min förhoppning är att jag aldrig stannar, försöker förstå mer, upptäcka mer, uttrycka starkare. Jag känner mig stark och inspirerad.
Hej Ksenia!
Stort grattis till din fina blogg! Vilka otroligt vackra malningar. Särskilt gillar jag porträttmalningarna pa barnen. Vilken förmaga du har! Jag blir stolt och glad över att ha en sa begavad konstnär i familjen.
Manga kramar fran ett soligt Lima!
Lova
Hej Lova!
Ända från Lima!
Ringarna sprids långt. Älskar internet!
Man få väl inte vara sämre än alla andra i Ungefamiljen:)!
Vissa jobbar åt FN!
Посмотрела вашу галлерею. Мне очень нравятся портреты. Это мало сказать
нравятся. Я в восторге. Они совершенно поразительные. Я ничего
подобного даже и не помню в истории.
Они такие проникновенные, очень классичные, но в то же время абсолютно
в настоящем времени. Слов нет. Мне думается, что именно они в большей
степени раскрывают вас как замечательного художника и мастера, каких
сейчас и нет. Что касается остальных работ. Я воспринимаю их как поиск.
Мне они не очень понятны. И думается, что значительно уступают
портретам. То есть просто несопоставимы.
” Är” = detta att vara till – uttryckt i bild!
Varje levande väsen ä r denna sin lev-ande ä r Ä r sitt Är detta som aldrig kan finnas men som kan göras synligt och visas fram i bild. Varje levande väsen ä r denna sin var-ande sin sida av förhållandet inom de växlande förhållanden hans eller hennes förhållanden Hela Tiden såsom Nu-skeendet är. Men varje levande väsen ä r också detta mera bestående som inom resulterande form-krafter blir bestående ur Gudsförhållandet ( ur ett annorlunda synsätt: detta ur de nedärvda egenskaperna formade) och där så är fallet ur Fria Viljans rum som skapelse ur ett rörelseskeende där. Själv-med-vetandet är med-vetandet om och ur ett sådant bestående ( ungefär vad man ofta kallar personlighet) och även detta kan visas fram i bild ur detta att det blivit sett och uppmärksammat men först måste det ju i enlighet med sin art vara upplevt av detta sitt själv.
Ksenia Unge visar ju i sin blogg på nätet bilder ur sin produktion och försöker presentera sig själv och hur hon arbetar och vill ha associationer och kommentarer till vad hon visar. Hennes porträtt-måleri här: främst avbildande av barn motsvarar den innebörd man kanske i första hand lägger i dessa begrepp ”porträtt” och ”avbild”i dess ansvarskänsla professionalitet och yrkeskunnighet men handlar centralt om inlevelse och att vara kvar inom sin egen upplevelse av detta Du i dess Är som jag ovan försökt göra förståeligt såsom jag uppfattar det. Hennes porträtt av Hugo upplever jag bl.a. då framvisar detta känslotillstånd som jag omnämner som själv-medvetande och väcker många tankar hos mig kring hur med-vetet självmedvetandet är hos skilda barn och vuxna med för den delen. Ett själv-medvetande kan ha hamnat djupt i det omedvetna och blivit vilande där som ett tryggt kapital av självkänsla och kanske självförtroende kanske för att det överensstämt med ens känsla av att vara älskad och bekräftad godkänd såsom den man är i sig medan en annan självmedvetenhet blir pinsamt och bestående ihågkommen som en påminnelse om att man inte är sådan som man borde vara utan såsom tvingande en att försöka skyla sin egentliga suspekta art eller att ihärdigt ibland desperat beflita sig om att kompensera sina brister ofta kanske överkompensera genom olika medvetna sätt att vara. Det är här och i dessa sammanhang som sammanblandningen mellan hur man finns och ter sig hur man finns och syns som kropp och hur och vem man ä r gör sig gällande och kroppen uppfattad så kommer att ersätta upplevelsen och den centrala positionen av denne vem? jag ä r. Och i och med detta också förlorar känslan av att man är sin egen förmåga och sitt eget ansvar för vem man i sin utveckling och sitt handlande blir.
Du skriver texter som man ska kämpa med för att tar sig igenom.
När man nog kämpat klart känner man sig något rikare och klokare.
Jag kommer återkomma till dem flera gånger för att hämta mera.
Du brukar säga att konstnären i sina bilder målar sig själv.
Du har också sagt att jag har målat självmedvetenhet hos ett barn …
Det blev ett porträtt ifrån en upplevelse av ett barn, som också, mycket riktigt, speglar del av mig själv.
I detta fall är det yttryck för denna vackra känsla som Hugo utstrålar, känsla av att vara älskad och
bekräftad godkänd, framförallt av sina föräldrar. Samtidigt som målningen kanske avslöjar saknaden
och hungrandet efter detta kapital av trygghet hos mig själv.
du målar väldigt fint
There are splendish portrairts of cnildren. It’s work of big master!
Ksenia!
Du skriver att man måste kämpa sig igenom mina texter för att ta sig igenom dem men också att när man kämpat klart kan man känna sig något rikare och klokare och därigenom tycker jag att du också talar om för mig att du läser texterna som jag avser att de skall läsas. För vad jag vill är ju att mitt skrivna ord skall tvinga i rörelse hos läsaren samma sorts sätt att arbeta som mitt tänkande är när jag själv sitter och skriver. Detta sorts sätt att arbeta tänkande hjälper fram ens obegränsade förtroende till det egna tänkandet och låter grundtryggheten träda fram: anstränger man sig bara tillräckligt hittar man fram till den totala klarhet som alla är ur sin födsel: densamma klarhet som då är enfald och oskuld men som under livet vecklas upp och vecklas in till en nästan gränslös rikedom och i bästa fall klokhet och detta djupa ansvar också då den otillräckliges bottenlösa skuld i förhållande till Livet som detta tvärsigenom levande väsen som är liv-givaren glädjeförlösaren Kärleken som både centrum och alltomgripande.
Mitt försök att klarlägga begreppet självmedvetande blev väldigt ofullständigt i och med att jag bara framvisade polariteterna inom begreppets innebörd mellan dessa polariteter finns ju ett obegränsad mängd av versioner och det naturliga är väl att dessa versioner är ihopblandade med varandra och alternerande. Den sorts självmedvetande jag här då i första hand kommer att tänka på är då den där känslan av att vara annorlunda en särling är kombinerad med en känsla av att vara stolt nästan känna sig utvald till en livsuppgift alltså detta att samtidigt uppleva motsatsen nästan känna en skam över att inte vara som andra ”normal” och uppleva ett utanförskap som leder till att man känner sig ensam och kanske måste föra en svår kamp för att kunna få komma in i samhörigheten. Sällsynt hos barnet är en naturlig känsla av att vara utvald uppleva sitt egenvärde just i detta att man är helt unik .
Jag gillar det jag ser!
Du är välkommen till min skola och ta del av elevernas fantastiska kreativitet! Och jag har en Smartboard i klassrummet, som gjord för att visa dina bilder. Jag vill bjuda in samtidskonstnärer att berätta om sitt skapande och om bilders språk och kommunikation.
Kram från Maria
Tack Maria för förtroendet! Du verkar ha ett fantastiskt roligt jobb!
Jag kan tänka mig att komma till din klass för tankeombyte om konsten med dina elever. Kram.
14 svar på ”Mina målningar”
Hej, vad underbart att få följa med i ditt skapande. Jag inspireras alltid av ditt sätt att porträttera och avbilda världen – lite vackrare, skarpare, fulare, stilfullare och obegripligare. Nyanser ser ut som att det alltid varit så, penseldrag berättar en historia. Blodet, svetten och tårarna göms bildskönt i ramen. Du utmanar min hjärna och tanke och trots att jag inte målar så känner jag mig som en konstnär när jag ser dina verk. Kram Monica
Tack Monica!
Jag blev så berörd av dina ord,
du fick mig gråta (ännu mera tårar och svett…)
Främst är jag tacksam för att du fick mig tänka om när du var hemma hos oss
i somras och sa ”det är synd att det inte är så många som får se det”…
Du är en sann vän och underbar person som jag ser upp till och inspireras av.
Ksenia,
Att se dina verk är att få upptäcka delar av dig som jag inte tidigare kände till! Jag blir så berörd och enormt nyfiken att se mer.
Tack,
Therese
Kära Therese, min förhoppning är att jag aldrig stannar, försöker förstå mer, upptäcka mer, uttrycka starkare. Jag känner mig stark och inspirerad.
Hej Ksenia!
Stort grattis till din fina blogg! Vilka otroligt vackra malningar. Särskilt gillar jag porträttmalningarna pa barnen. Vilken förmaga du har! Jag blir stolt och glad över att ha en sa begavad konstnär i familjen.
Manga kramar fran ett soligt Lima!
Lova
Hej Lova!
Ända från Lima!
Ringarna sprids långt. Älskar internet!
Man få väl inte vara sämre än alla andra i Ungefamiljen:)!
Vissa jobbar åt FN!
Посмотрела вашу галлерею. Мне очень нравятся портреты. Это мало сказать
нравятся. Я в восторге. Они совершенно поразительные. Я ничего
подобного даже и не помню в истории.
Они такие проникновенные, очень классичные, но в то же время абсолютно
в настоящем времени. Слов нет. Мне думается, что именно они в большей
степени раскрывают вас как замечательного художника и мастера, каких
сейчас и нет. Что касается остальных работ. Я воспринимаю их как поиск.
Мне они не очень понятны. И думается, что значительно уступают
портретам. То есть просто несопоставимы.
” Är” = detta att vara till – uttryckt i bild!
Varje levande väsen ä r denna sin lev-ande ä r Ä r sitt Är detta som aldrig kan finnas men som kan göras synligt och visas fram i bild. Varje levande väsen ä r denna sin var-ande sin sida av förhållandet inom de växlande förhållanden hans eller hennes förhållanden Hela Tiden såsom Nu-skeendet är. Men varje levande väsen ä r också detta mera bestående som inom resulterande form-krafter blir bestående ur Gudsförhållandet ( ur ett annorlunda synsätt: detta ur de nedärvda egenskaperna formade) och där så är fallet ur Fria Viljans rum som skapelse ur ett rörelseskeende där. Själv-med-vetandet är med-vetandet om och ur ett sådant bestående ( ungefär vad man ofta kallar personlighet) och även detta kan visas fram i bild ur detta att det blivit sett och uppmärksammat men först måste det ju i enlighet med sin art vara upplevt av detta sitt själv.
Ksenia Unge visar ju i sin blogg på nätet bilder ur sin produktion och försöker presentera sig själv och hur hon arbetar och vill ha associationer och kommentarer till vad hon visar. Hennes porträtt-måleri här: främst avbildande av barn motsvarar den innebörd man kanske i första hand lägger i dessa begrepp ”porträtt” och ”avbild”i dess ansvarskänsla professionalitet och yrkeskunnighet men handlar centralt om inlevelse och att vara kvar inom sin egen upplevelse av detta Du i dess Är som jag ovan försökt göra förståeligt såsom jag uppfattar det. Hennes porträtt av Hugo upplever jag bl.a. då framvisar detta känslotillstånd som jag omnämner som själv-medvetande och väcker många tankar hos mig kring hur med-vetet självmedvetandet är hos skilda barn och vuxna med för den delen. Ett själv-medvetande kan ha hamnat djupt i det omedvetna och blivit vilande där som ett tryggt kapital av självkänsla och kanske självförtroende kanske för att det överensstämt med ens känsla av att vara älskad och bekräftad godkänd såsom den man är i sig medan en annan självmedvetenhet blir pinsamt och bestående ihågkommen som en påminnelse om att man inte är sådan som man borde vara utan såsom tvingande en att försöka skyla sin egentliga suspekta art eller att ihärdigt ibland desperat beflita sig om att kompensera sina brister ofta kanske överkompensera genom olika medvetna sätt att vara. Det är här och i dessa sammanhang som sammanblandningen mellan hur man finns och ter sig hur man finns och syns som kropp och hur och vem man ä r gör sig gällande och kroppen uppfattad så kommer att ersätta upplevelsen och den centrala positionen av denne vem? jag ä r. Och i och med detta också förlorar känslan av att man är sin egen förmåga och sitt eget ansvar för vem man i sin utveckling och sitt handlande blir.
Du skriver texter som man ska kämpa med för att tar sig igenom.
När man nog kämpat klart känner man sig något rikare och klokare.
Jag kommer återkomma till dem flera gånger för att hämta mera.
Du brukar säga att konstnären i sina bilder målar sig själv.
Du har också sagt att jag har målat självmedvetenhet hos ett barn …
Det blev ett porträtt ifrån en upplevelse av ett barn, som också, mycket riktigt, speglar del av mig själv.
I detta fall är det yttryck för denna vackra känsla som Hugo utstrålar, känsla av att vara älskad och
bekräftad godkänd, framförallt av sina föräldrar. Samtidigt som målningen kanske avslöjar saknaden
och hungrandet efter detta kapital av trygghet hos mig själv.
du målar väldigt fint
There are splendish portrairts of cnildren. It’s work of big master!
Ksenia!
Du skriver att man måste kämpa sig igenom mina texter för att ta sig igenom dem men också att när man kämpat klart kan man känna sig något rikare och klokare och därigenom tycker jag att du också talar om för mig att du läser texterna som jag avser att de skall läsas. För vad jag vill är ju att mitt skrivna ord skall tvinga i rörelse hos läsaren samma sorts sätt att arbeta som mitt tänkande är när jag själv sitter och skriver. Detta sorts sätt att arbeta tänkande hjälper fram ens obegränsade förtroende till det egna tänkandet och låter grundtryggheten träda fram: anstränger man sig bara tillräckligt hittar man fram till den totala klarhet som alla är ur sin födsel: densamma klarhet som då är enfald och oskuld men som under livet vecklas upp och vecklas in till en nästan gränslös rikedom och i bästa fall klokhet och detta djupa ansvar också då den otillräckliges bottenlösa skuld i förhållande till Livet som detta tvärsigenom levande väsen som är liv-givaren glädjeförlösaren Kärleken som både centrum och alltomgripande.
Mitt försök att klarlägga begreppet självmedvetande blev väldigt ofullständigt i och med att jag bara framvisade polariteterna inom begreppets innebörd mellan dessa polariteter finns ju ett obegränsad mängd av versioner och det naturliga är väl att dessa versioner är ihopblandade med varandra och alternerande. Den sorts självmedvetande jag här då i första hand kommer att tänka på är då den där känslan av att vara annorlunda en särling är kombinerad med en känsla av att vara stolt nästan känna sig utvald till en livsuppgift alltså detta att samtidigt uppleva motsatsen nästan känna en skam över att inte vara som andra ”normal” och uppleva ett utanförskap som leder till att man känner sig ensam och kanske måste föra en svår kamp för att kunna få komma in i samhörigheten. Sällsynt hos barnet är en naturlig känsla av att vara utvald uppleva sitt egenvärde just i detta att man är helt unik .
Jag gillar det jag ser!
Du är välkommen till min skola och ta del av elevernas fantastiska kreativitet! Och jag har en Smartboard i klassrummet, som gjord för att visa dina bilder. Jag vill bjuda in samtidskonstnärer att berätta om sitt skapande och om bilders språk och kommunikation.
Kram från Maria
Tack Maria för förtroendet! Du verkar ha ett fantastiskt roligt jobb!
Jag kan tänka mig att komma till din klass för tankeombyte om konsten med dina elever. Kram.